Palo Alto, Stanford University, sommarlov, helg.

I torsdags gjorde Erik sin sista tenta. I fredags drog Stefan sina sista pennsträck på sin skola. Nu är det sommarlov i hela lägenhetn. Jag har inte riktigt tänkt på det på det sättet förut. Att jag har sommarlov. Jag reser runt och gör saker hela tiden. Det är en ypperlig sysselsättning vid ledighet i och för sig.
Vi firade iaf detta med att göra en eftermiddagsutflykt till Palo Alto. En mysig, men lite sömnig småstad söder om San Francisco. Tog tåget en timme genom orter/hålor innan vi gick ut och började vandra den långa allén mot vårt egentliga mål. Stanford University. Detta världsberömde univeristet, rankat två i världen efter Harvard, och tätt följt av Berkley (som jag besökte förra veckan). Det var vackert, gammalt (för att vara amerikaskt) och pampigt. Tänk att läsa där. Va häftigt. Jag gick och spanade på eleverna för att få en bild av hur man ser ut om man är så smart och duktig så man får gå på världens näst bästa universitet. Till min förvåning såg alla väldigt vanliga ut. För vanliga. Tråkiga. Stefan och Erik påminde mig då om att de är rika föräldrar är lösningen till framgång. Jaha. Smart och fattig eller dum och rik. Bara att välja.

Har hunnit med att se lite nya delar av SF i helgen. Jag och Erik fångade lördagen och tog oss ner till stan. Lite shopping för minsta möjliga summa pengar och lite kultur. Kultur i form av att vi besökte den historiska (skulle jag tror att den kan klassificeras som iaf) City Light Bookstore. Bokaffärer är ju ofta trevliga. Men den här var så mycket mer än så. Det var trångt, mysigt, mörkt och framför allt böcker från källare till vind. Skulle kunnat ägna en hel dag åt att gå runt i den, relativt lilla, butiken. Hitta en fin bok, sitta på en stol och läsa några sidor. Alla bokintresserade/bokklubbar borde göra studiebesök här.
Även idag, söndag, visade Erik mig och Mats fina delar av denna backiga stad. Tog spårvagnen, ni vet en sådan spårvagn man står lite nonchalant ut med sidorna på och svischar upp för backarna med. Lite häftigt måste jag erkänna att det fändes. Upp till Nob Hill och Grace Cathedral. Vacker utsikt, vacker park som en grön oas mitt uppe på kanske down towns högsta kulle, vacker kyrka. Vi strosade runt och in på Cabel Car Museum. För den tidigare nämnda spårvagnen är egentligen en ”cabel car” som dras upp för backarna med vajrar som går under marken. Dessa vajrar kunde man se rullas fram på stora hjul. Vilket tre teknologer fann mycket fascinernde. Mötte upp med Stefan för en fika. Man kan kanske undra varför Stefan inte var med redan tidigare. Svaret finns i en något blöt gårdagskväll. Vi hade en mycket trevlig, som alltid, förfest där en mexicansk dryck fanns med i leken. Clay kom och hämtade upp ett gäng glada svenskar för att besöka en husfest. Vart detta hus låg kan jag inte svara på. Det var en märklig fest, med märkliga människor. Det fanns en bakgård med en brasa. Ja, mycket hände. Men alla kom hem och i säng iaf. Men med denna fantastiska kväll i bagaget var vi inte allt för pigga idag.

Tvätt och sushi. Nu blir det Ben and Jerrys och Varan-TV. Har haft sämre söndagar. Det är mycket tack vare de underbara rumskompisar jag har. Har sjukt kul. Skulle nästan kunna tänka mig bo i kollektiv om jag fick välja Mats, Erik och Stefan som ”roomisar”. Alltid glada (nästan), omtänksamma, sjuka i huvudet och allmänt roliga. Fina killar helt enkelt.